Min vän som jag aldrig träffat är en god vän, hon finns där nästan alltid när jag själv sätter mig vid datorn. Det är en vän som jag fann genom en annan vän som tyvärr inte längre finns i livet.
Hösten 2010 fann jag en vän genom en date sida och som jag skrev till på kvällarna. Han hade två pojkar och levde som ensamstående förälder. Han bodde i Göteborg så det blev aldrig av att vi träffades, vi var glada över den kontakt vi hade till varandra. Han var mitt sällskap....
Tiden gick och jag såg hans liv dyka upp ibland på facebook. Han hade två söta pojkar och han visade gärna upp deras liv och mysiga stunder tillsammans. Jag visste inte att din själ var ledsen Magnus, jag kan nu efteråt se på dina bilder att det var ledsamhet i dina ögon, i din blick men inte trodde jag att du var så ledsen. Att vara ledsen i själen är inget ovanligt och inget som är lätt att leva med, det finns så många som är ledsen i hjärtat utan att vi ser det. Men det finns dem som är starkare än andra.. de som orkar att ta tag i det innan det blir för sent och det finns även de som kämpar och kämpar men kommer inte dit dem vill.. de orkar inte, de har ingen livlina....
Efter flera månader så tyckte jag att en vän på facebook var du och jag blev glad. Ville skriva till dig och fråga hur det var med dig som vi brukade göra. Men vännen var inte du..samtidigt ser jag att en person med ditt efternamn har puffat mig....Jag går in på din sida.
På din profil så har många av dina vänner skrivit att de saknar dig, att de är ledsna och undrar varför??? Jag blev skakig och fick tårar i ögonen.. läser allas tankar till dig och ser att du träffat en tjej och jag blev glad för din skull men ledsen för hennes skull. Vad hade hänt dig, Magnus?
Skrev en kommentar på din sida och berättade för alla hur jag kände dig och frågade om ngn ville berätta för mig vad som hänt. Jag får mail från din bror, din pappa, din flickvän och från Annelie...
Annelie är min nya chatt vän, tänk att vi skulle bli vänner efter något så tragiskt som hände dig Magnus. Jag säger tack till dig med tårar i ansiktet. Du verkade vara en lika bra person som Annelie..
Till Annelie... jag är glad att jag har din kontakt på chatten och jag tänker se till att vi någon gång träffas. Vi har på kort tid berättat mycket för varandra om oss själva och jag är glad att jag har varit stark nog att säga att jag för två veckor sen var så ledsen i mitt hjärta. Tror att om Magnus hade sagt något till oss så hade det hjälpt honom för stunden eller för alltid, det är inget vi kommer få veta. Vår kontakt med Magnus var på samma sätt men inte samtidigt..
Han var verkligen en fin person som tyvärr tog sitt liv.....
Njut av dagen, fånga dagen.. CARPE DIEM <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar